Vad är obligationer?
En obligation är enkelt förklarat ett lån. När du köper en obligation kan man säga att du lånar ut pengar till det företag eller den stat som gett ut obligationen. I utbyte får du som investerar vanligtvis en avkastning i form av ränteutbetalningar och en återbetalning av lånet vid löptidens slut. Om obligationen inte ger någon ränta, har du möjlighet till avkastning i form av en större återbetalning än ditt utl ånade (investerade) belopp vid löptidens slut.
Obligationer handlas i procent av nominella belopp och vanligtvis i större poster, till exempel 1 miljon kronor. Vissa obligationer kan dock handlas i betydligt mindre poster. Nominellt belopp betyder att obligationen handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde. Det innebär att om en obligation som handlas i poster om 1 miljon kronor har en kurs på 103 procent, så kostar det 1 030 000 kronor att köpa en post.
Vid löptidens slut återbetalar obligationer i regel 100 procent av det nominella beloppet, till exempel 1 miljon kronor i exemplet ovan. Men beroende på bland annat om kreditrisken ökar eller om ränteläget förändras kan priset på en obligation bli såväl högre som lägre än 100 procent under löptiden.
Obligationer kan erbjudas med både fast ränta eller en rörlig del, ha olika löptider och särskilda villkor såsom att kunna lösa in obligationen i förtid. Eftersom villkoren kan variera är det viktigt att du noga går igenom villkoren för obligationen innan du handlar.
Olika typer av obligationer
Obligationsklassificering
Företagsobligationer brukar oftast delas upp i två olika huvudgrupper, dessa är "Investment Grade" och "High Yield". Denna typ av klassificering, baserat på kreditbetyg, ger en indikation om kreditrisken i en obligation. Kreditrisken är kopplad till kreditvärdigheten hos utgivaren av en obligation, det vill säga utgivarens återbetalningsförmåga.
Nedan finner du de olika klassificeringsnivåerna från ratinginstituten Moody's, Standard & Poor's och Fitch.
Tänk på detta innan du handlar med obligationer.
Om företaget, staten eller projektet du har lånat ut till får betalningsproblem finns det en risk att du förlorar hela eller delar av ditt investerade kapital. Det finns två risker som är extra viktiga att känna till innan du investerar i obligationer; ränterisk och kreditrisk.
Ränterisken uppstår till följd av förändringar av marknadsräntan. Enkelt förklarat så minskar värdet på obligationer när marknadsräntan stiger och vice versa. Det finns korta obligationer, med löptid upp till ett år, och långa obligationer med löptid längre än ett år. En obligation med längre löptid innebär alltid en högre ränterisk eftersom det är svårare att förutse marknadsräntan längre fram i tiden. Allt annat lika, är ränterisken högre i en obligation med fast (fixed) kupong än en obligation med rörlig (floating) kupong. Detta eftersom obligationer med rörlig kupong är kopplade till marknadsräntan vilket gör dem mindre känslig för ränteförändringar. Samtidigt kan kreditrisken vara högre i en kortare obligation än i en lång obligation. Därför är det viktigt som investerare att sätta sig in i villkoren innan man investerar.
Kreditrisken är kopplad till kreditvärdigheten hos utgivaren av en obligation. Kreditvärdigheten bestäms av olika ratingbolag som ger emittenter kreditbetyg. Ett lågt betyg innebär att obligationen har högre kreditrisk och högt kreditbetyg innebär att obligationen har lägre kreditrisk. En obligation med lågt kreditbetyg ger en högre ränta och vice versa.
Bra att veta om risker.
Informationen på den här sidan upplyser dig som investerare inte om alla risker kopplade till obligationer. Obligationer kan vara av olika komplexitet och villkoren kopplade till respektive värdepapper kan komma att variera. För att du ska kunna ta ett välgrundat investeringsbeslut är det viktigt att ta del av prospektet för respektive obligation innan du investerar. Prospektet hittar du vanligtvis på respektive utgivares hemsida.